Här svarar jag på de vanligaste frågorna jag får om Norsk Skogkatt.

Mer information, Ras standard och Historia hittar du under STANDARD

Den vanligaste kommentaren man får, när man säger att man har en Norsk Skogkatt, är;
-Det är väl den som har en extra tå?

Detta är en myt.
Jag har luskat och frågat, men får inte reda på varifrån denna myt kommer.
Men den stämmer inte utan är HELT FEL.

En Skogkatt har inga extra tår. Skulle den mot förmodan få en extra tå, används den ej som avelskatt, vi vill inte ha detta anlag hos den Norska Skogkatten. Det anses som en defekt.

Sägnen berättar om en skeppskatt, som klarade sjögång bättre tack vare sig extra tå.. Om det finns någon sanning i detta vet jag ej.

Med tanke på att rasen är ganska stor och dessutom någorlunda livlig, kan jag inte med gott samvete rekommendera att ha en Skogkatt in en enrummare i stan. Men däremot är det inte ett måste att bo så att katten kan gå fritt ute. En Skogkatt går bra att ha i en lägenhet om man bara ger det möjlighet att springa och klättra som de älskar. En klätterställning från golv till tak är ett bra tips i små utrymmen.

Man skall tänka sig för innan man bestämmer sig för att släppa ut katten första gången. En katt som fått smak på ute livet, kan bli väldigt stressad och inte tänka på annat än att den vill ut. En katt som man bestämmer sig för att ha inomhus kan dock behöva mer aktivering för att få utlopp för all sin energi, genom t.ex. lek och bus. Ett annat alternativ är att gå ut med katten i koppel, men även här skall man veta att har man väl börjat, gäller det att fortsätta, katter är vanedjur.

Nu för tiden är det inte en självklarhet att en katt skall gå ute i ett villakvarter eller radhusområde. Många tycker inte om lösgående katter som förorenar sandlådor och rabatter. Detta kan få många tråkiga följder. Förgiftade katter, eller en polisanmälan för sanitär olägenhet är inte ovanligt.

Men för att pälsen skall växa ut och bli som vackrast, bör katten ha möjlighet att vistas ute. Det brukar gå att lösa hos de flesta, med t.ex. rastgård i trädgården om man bor i tättbebyggt villakvarter, eller in nätad balkong i lägenheten.

Jag tar 6.000 kr för en kattunge.

Man kan väl säga att priset för en Norsk Skogkatt ligger mellan 3.000:- och 7.000:- om du köper den från en seriös uppfödare.

Under uppväxten har kattungen fått en balanserad kost, och när kattungen är 12-14 veckor gammal kan man hämta den. Då är den vaccinerad 2 ggr, ID-märkt med chip och avmaskad.

Med kattungen följer stamtavla i SVERAK, friskhetsintyg & vaccinationsintyg, mat de första dagarna, leksaker och en pärm med kort på kattungen samt information över vad man kan behöva veta.

Allt detta kostar det förstår var och en.

Det finns många som annonserar blandras ungar som "skogskatter". Ligger inte priser som ovan är det ingen "Skogkatt".
Det finns vissa skillnader mot att köpa en raskatt och en "bondkatt" för en krona tassen. Har den fått den bästa starten i livet den kan få?

När vi avlar på katter, väljer vi friska och trevliga individer som är bra lämpade som sällskapskatter. När naturen får sköta det själv är det den tuffaste och mest våghalsiga hankatten som får para honor. Men om det blir en trevlig sällskapskatt av detta är ett lotteri.

Oavsettvilken typ av katt du än köper så lyd mina råd här nedan, så sparar du mycket pengar och onödiga bekymmer. Sett ur perspektivet att du köper en livskamrat för 10-15 år framöver, så är inköpskostnaden en liten del i vad kommer att lägga på din katt kommande år.

KOM IHÅG !!

Kattungen skall var MINST 12 veckor när den tas från mamman, då är chansen större att få en trevlig och social katt. Du hinner prägla kattungen ändå!

Katten är frisk, friskhetsintyg max en vecka gammalt skall följa med katten. Titta även efter hur rent det är i kattens miljö och att kattungen ser fräsch och pigg ut.

Kattungen skall vara avmaskad minst 2 gånger och vaccinerad 2 gånger (färdig vaccinerad), innan leverans.

Den skall vara rumsren

Få information med katten vad gäller mat, och allmänna skötselråd

Ett köpeavtal skrivs och du får en kopia av det

Få se mamma och syskon (ev pappa också om han finns i hemmet) för att övertyga dig om att de har ett bra temperament, är lätthanterliga och trevliga.

Försäkra din katt med en veterinärvårds försäkring

När du får hem en kattunge från oss vid 12 veckors ålder, är den redan avmaskad minst 3 gånger.
Avmaskningen måste upprepas minst 2 gånger per år även i fortsättningen för att katten inte skall ta skada av parasitangrepp. Går Din katt ute bör Du avmaska oftare, rek 4 ggr/år.

Mask smittar inte till människan, men har du andra katter bör du avmaska alla samtidigt.

På apoteket finns olika typer av avmaskningsmedel receptfritt. Axilur och Drontal är kombinations preparat som tar både spolmask och bandmask, som är vanligast förekommande. Hos unga katter är det uteslutande spolmask som besvärar katten. Hos katter som går ute och tar t.ex. möss och fåglar kan man räkna med att de också är smittade av bandmask. Bandmasken syns ofta som små risgryn i pälsen baktill på katten. Spolmasken syns sällan, men tecken som synliga blinkhinnor, hosta och kräkningar kan tyda på att katten mår dåligt av maskangrepp.

Det finns många fördomar om kastrering och sterilisering.

För honkatter sägs det att man skall låta honan få en kull först.
Detta stämmer inte. Man kan gott och väl sterilisera en honkatt vi ett års ålder utan att hon fått någon kull först. En honkatt som får gå okastrerad och utan p-piller kommer att producera många kullar om året. En honkatt som äter p-piller år in och år ut, riskerar att få juvertumörer och cancer med åren. Skall hon inte användas i avel så låt sterilisera henne.

För hankatter tycker många att det är att ta ifrån dem deras naturliga beteende, att kastrera dem. Redan när vi skaffar katten, och planterar in den i villakvarter och radhusområden gör vi något onaturligt. En okastrerad hankatt kommer att markera revir på grannens utemöbler och gå långa vägar för att hitta löpande honkatter. På vägen möter han många risker, och i många fall försvinner hankatter från hemmet och återfinns aldrig. En hankatt kan man man kastrera när man märker att lukten från urinen börjar bli skarp och han börjar låta annorlunda, ofta kring 1-års ålder.

Generellt för en kastrerad hon eller hankatt kan man säga att de gärna lägger på sig lite extra. En del kastrerade hankatter kan också få bekymmer med urinsten. Båda fallen kan lätt åtgärdas med mat som är speciellt framtagen för kastrerade katter. En kastrerad katt med rätt kost överlever en okastrerad med flera år.

När du får hem en kattunge från oss är den redan vaccinerad 2 ggr. Den har fått sitt grundskydd mot kattpest och kattsnuva.

Nästa vaccinerar gör man ett år efter sista grundvaccinationen. Därefter vaccinerar man en gång om året. Tag med stamtavlan till veterinären så får du vaccinationerna samlade där i år efter år.

Tänk på att även vaccinerad din innekatt. Den skaffar sig inte antikroppar på ett naturligt sätt, utan kan lätt smittas via t.ex. skor med smitta utifrån.

Kattpest och kattsnuva är riktigt smittsamt och drabbar framför allt unga och gamla katter hårt.

När man köper en raskatt är det absolut inget tvång att bli aktiv och ställa ut sin katt. Man kan väl snarare säga att man får möjligheten om man skulle vilja och ha intresse för det.

En kattutställning går ut på att jämföra katter efter en rasstandard, en ren skönhetstävling alltså. Katter som är i bra kondition, väl skötta och rena premieras.

Om man skulle vilja ta en kull på sin hona eller få avkommor efter sin hane, är en kattutställning bra ställe att "visa upp" katten, och möta katter av det motsatta könet.

Alla katter tycker inte att det är roligt på kattutställningar. För att de skall få en bra upplevelse av det hela, rek jag att man ställer ut sin unga katt ett par gånger. En vuxen katt reagerar oftast starkare på utställningar om den inte varit med om det som ung.
De flesta katter brukar ta det hela med ro, och sover oftast bort hela dagen i sin bur.

För oss utställare är det trevligt att få träffa likasinnade från hela Norden och prata katt en hel dag.